×
Vi
bild
logo

Artikel från Advokatfirman Lindmark Welinders webbplats lwadvokat.se

Fångat på vår radar

Vad är Crowdfunding och
Crowd equity och är de
juridiskt reglerade?

De senaste åren har begreppet ”crowd” varit ett av entreprenörvärldens mest använda buzz-words. Med crowd – tillsammans med tillägg av vilken ändelse man nu finner lämplig – brukar man generellt avse de fall där ett stort antal människor (en ”crowd”) går ihop och tillsammans skapar eller finansierar något.

Klassiska exempel är det webbaserade uppslagsverket Wikipedia som utvecklas av de egna användarna genom så kallad ”crowdsourcing” (där man samlar idéer och kreativa insatser) och internetplattformen Kickstarter som möjliggör projektfinansiering med hjälp av så kallad ”crowdfunding” (eller ”gräsrotsfinansiering”, där investerarna förväntar sig en ersättning för pengainsatsen). Som en svensk variant på det senare finns exempelvis plattformen Fundedbyme.

En mer udda variant på crowd-konceptet står det engelska fotbollslaget Ebbsfleet United FC för. Medlemmarna i klubben är aktivt delakriga genom omröstningar om laguppställningar, spelarköp och strategier för nästa match, etc.

Crowdfunding - ett sätt att samfinansiera

Tanken om att människor går ihop för att tillsammans finansiera ett projekt är egentligen inget nytt i sig - detta har gjorts under lång tid - egentligen ända sedan det första samhället formades. Det som däremot varit nytt på senare tid är möjligheten att nå ut till en mycket större mängd människor (en större crowd) än tidigare just på grund av de möjligheter till informationsspridning och samarbeten som internet och det moderna informationssamhället skapat. Helt plötsligt är tillgänglighetens yttersta gräns inte längre geografiskt begränsad, utan vem som helst och var som helst i världen kan genom tillgången till internetuppkoppling bli delaktig.

Ett tidigt och även det kanske första verkligt uppmärksammade "crowdfunding-försöket" gjordes av en student som heter Alex Tew år 2005. Projektet hette "The Million Dollar Homepage" och gick ut på att sälja pixlar på en hemsida för att finansiera sin utbildning. Pixlarna som uppgick till 1 miljon kostade - som ni säkert redan förstått - en dollar styck. En enkel färgläggning över nätet gav miljoner medverkande lite underhållning och medverkan i något som var hippt just då, samtidigt som initiativtagaren samlade ihop en smärre förmögenhet.

Vad är crowd equity och är det juridiskt reglerat?

Något som kallas ”crowd equity” (egentligen oreglerade aktieerbjudanden) har på senare år, i vissa specifika kretsar, varit föremål för diskussion. Definitionen av crowd equity är att en crowd av personer hjälper till att finansiera ett specifikt bolag i utbyte mot någon form av ersättning. Traditionellt har ersättningen varit i form av ägandeskap (aktier) eller optioner (möjlighet till aktier eller betalning senare). Detta koncept har av många ”crowd”-influerade entreprenörer lyfts till skyarna eftersom det öppnar upp möjligheten att bjuda ut aktier eller finansiella instrument i sitt eget nystartade bolag till en hel crowd. I alla fall i de jurisdiktioner där det hela är legalt.

För privata aktiebolag, som det ofta blir tal om i dessa fall, har klara riktlinjer dragits upp som endast möjliggör oreglerade aktieerbjudanden till en begränsad krets av potentiella förvärvare. Ett privat aktiebolag får alltså inte genom annonsering försöka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller skuldebrev eller teckningsoptioner som bolaget har gett ut. Förbudet gäller även spridande av värdepapper på annat sätt. Regeln åtföljs vidare av en reglering som säger att värdepapper från privata bolag inte får handlas på börs eller annan reglerad marknadsplats. Tanken bakom regleringen är framförallt att säkerställa att rätt information ges till potentiella investerare.

Många länder har idag sett över, eller håller på att se över, regleringen kring crowdfunding - inte minst USA och EU. Möjligheterna för att i framtiden på ett reglerat sätt använda finansieringsmetoden för värdepapper ser allmänt ljusa ut.

De bolag som intresserar sig för crowd equity har en sak gemensam. Antingen söker de själva ta in kapital för att finansiera sin verksamhet, eller så hjälper de andra att ta in kapital, detta genom att erbjuda någon form av uppsida till investerarna. Det finns idag otaliga sätt hur man med juridisk hjälp kan skapa metoder för att uppfylla samma mål.