×
Vi
bild
logo

Artikel från Advokatfirman Lindmark Welinders webbplats lwadvokat.se

Fångat på vår radar

När arbetsplikten
ställs mot
religion och samvete

För en arbetsgivare kan det uppstå svårigheter när denne ska försöka tillgodose personalens önskemål om och möjlighet till att kunna utöva sin religion eller tro på arbetsplatsen. Ofta förekommer det situationer i arbetslivet där arbetstagare exempelvis velat bära halsband med religiösa symboler, en slöja eller en turban för att ge uttryck för sin religiositet. Likaså förekommer det situationer där arbetstagare, till följd av sin religionsutövning och trosuppfattning, inte velat befatta sig med vissa arbetsuppgifter.

I två tingsrättsdomar från 2015 respektive 2016, avkunnade tingsrätterna i Jönköping och Nyköping dom i mål där två kristna barnmorskor, Ellinor Grimmark och Linda Steen, ansåg sig ha varit föremål för diskriminering i samband med religion. De hade båda nekats tidigare utlovade anställningar som barnmorskor när det för arbetsgivarna blev känt att de på grund av religions- och samvetsbetänkligheter vägrade delta vid abortvård – en arbetsuppgift som ingår i en legitimerad barnmorskas arbets- och kompetensbeskrivning.

Vårdvägran och samvetsfrihet

Med begreppet vårdvägran åsyftas en vägran att medverka vid eller utföra en viss vårdrelaterad uppgift, som ett uttryck för rätten till samvetsfrihet. Anledningen till att Grimmark och Steen vårdvägrade är deras kristna tro, där uppfattningen är att livet är okränkbart och uppstår vid konceptionsögonblicket. Att medverka till eller att utföra aborter vore enligt deras uppfattning att likställa med mord och därmed ett brott mot det femte av tio Guds bud: ”Du skall icke dräpa”.

Enligt svensk lagstiftning finns ingen rätt att avstå från abortrelaterade arbetsuppgifter med hänvisning till samvetsfrihet. I förarbetena till abortlagen (1974:595) uttalades däremot att en arbetsledare har det primära ansvaret att fördela arbetsuppgifterna mellan hälso- och sjukvårdspersonalen i den grad det är genomförbart, för att tillmötesgå önskemål så att ingen med samvetsbetänkligheter tvingas delta i abortverksamhet.

Rätten till samvetsfrihet stipuleras dock i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som Sverige ratificerat och inkorporerat. Sverige har emellertid inte infört någon samvetsklausul, det vill säga en lagstadgad rätt till vårdvägran.

Prövning i Arbetsdomstolen

Både Grimmark och Steen, som fälldes i tingsrätterna, valde att överklaga till Arbetsdomstolen (AD), som endast beviljade prövningstillstånd i det första fallet.

Grimmark yrkade att Region Jönköping som nekat henne anställning skulle utge skadestånd för kränkning av religionsfriheten och samvetsfriheten samt diskrimineringsersättning. Regionen menade att de nekat Grimmark anställning med utgångspunkt i bland annat hälso- och sjukvårdslagstiftningen och Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för barnmorskor, där det framgår att abort ingår i arbetsuppgifterna, och inte på grund av Grimmarks religiösa övertygelse.

Direkt eller indirekt diskriminering?

AD prövade först om direkt diskriminering hade förelegat enligt diskrimineringslagen (2008:567) (DL). Det vill säga om Grimmark missgynnats genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med t.ex. religion eller annan trosuppfattning (1 kap. 4 § 1 p. DL).

För att det ska vara fråga om diskriminering förutsätts bland annat att det finns ett orsakssamband mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden. AD fann här att Regionens beslut hade grundats på att Grimmark varit ovillig att utföra vissa arbetsuppgifter som ingick i anställningen och inte på grund av hennes religiösa övertygelse. Någon direkt diskriminering på grund av religionen förelåg därför inte.

Vidare prövades frågan om det kunde förelegat indirekt diskriminering. Detta innebär att någon missgynnas genom tillämpningen av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som förvisso framstår som neutralt, men som kan komma att särskilt missgynna personer med bland annat viss religion eller annan trosuppfattning, såvida bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå detta syfte (1 kap. 4 § 2 p. DL).

AD framhåller inte om Regionens ställda krav på att alla barnmorskor ska kunna utföra samtliga arbetsuppgifter som ingår i arbetsskyldigheten, hade uppfyllt lagstöd, ett berättigat syfte eller om medlen som använts för att uppnå syftet hade varit lämpliga och nödvändiga. Däremot ansåg AD att lagstöd förelåg genom att arbetsgivaren agerat utifrån sin rätt till arbetsledning.

AD konstaterade, i enlighet med tingsrättens bedömning, att Regionens uppställda krav att en barnmorska måste kunna medverka vid alla arbetsuppgifter särskilt kunde missgynna personer med en viss religion eller annan trosuppfattning, men att syftet ändå ansågs berättigat genom vårdgivarens skyldighet att följa abortlagstiftningen och tillhandahålla abortvård. Därtill har vårdgivaren också ett ansvar för att säkerställa den abortsökande patientens behov och tillgodose dennas rätt till vård.

När det gäller frågan om inskränkningen i Grimmarks religionsfrihet hade varit proportionerlig, det vill säga nödvändig och lämplig i ett demokratiskt samhälle, konstaterade AD att Regionens krav får anses ha varit både lämpliga och nödvändiga. De aktuella klinikerna var organiserade på ett sådant sätt att alla arbetstagare förväntades delta i samtliga arbetsuppgifter, inklusive abortvård, för att säkerställa god hälsovård. Efter en sammantagen bedömning fann AD att det varken utgjorde diskriminering eller kränkning av Grimmarks religionsfrihet att Regionen inte hade anställt henne och fastställde därmed tingsrättens domslut.

Europadomstolen nästa?

Grimmark har efter AD:s dom den 12 april 2017 uttalat i media att hon är beredd att ta målet vidare till Europadomstolen och att hon där tror på seger. AD tillmätte arbetsgivarens intresse större vikt, men hur Europadomstolen kommer att förhålla sig till avvägningen mellan å ena sidan religionsfriheten och diskriminering på grund av religion, och å andra sidan arbetsgivarens möjlighet att kunna uppställa krav på vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren ska utföra, för att tillse att abortsökande patienter har en reell tillgång till abortvård, är ännu oviss.

Då samvetsklausuler inte är reglerat i svensk rätt, framgår i stället förpliktelsen att utföra aborter av arbetsrättslig lagstiftning och hälso- och sjukvårdslagstiftning. Vinner Grimmark i Europadomstolen kan det innebära att Sverige måste vidta åtgärder för att ändra lagstiftningen alternativt anpassa den, så att det blir lättare för hälso- och sjukvårdspersonal att utöva religion på arbetsplatsen.

Av rättsläget att döma är möjligheten för barnmorskor att vårdvägra i Sverige idag liten. Det åligger nämligen inte arbetsgivaren någon skyldighet att tillgodose arbetstagares religiösa önskemål om att få befrias från vissa arbetsuppgifter. Av propositionen till abortlagen framgår det endast att arbetsgivaren i den grad det är genomförbart ska ta hänsyn till en arbetstagares religiöst grundade önskemål. I väntan på ett avgörande från Europadomstolen får barnmorskor som inte vill befatta sig med aborter, söka sig till arbetsplatser, där abort inte ingår i arbetsuppgifterna eller arbetsplatser där arbetsgivaren är pragmatisk och visar på stor kompromissvilja.


Notering: Europadomstolen (formellt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) med sitt säte i franska Strasbourg har till uppgift att granska brott mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Medborgare i konventionsanslutna stater som anser att staten kränkt deras rättigheter i förhållande till Europakonventionen kan, efter att ha fått sitt ärende prövat i högsta nationella instans, gå vidare med sitt klagomål till Europadomstolen. Domstolen kan då utdöma skadestånd till den klagande, men inte upphäva eller ändra en dom eller ett beslut som fattats av en nationell domstol eller myndighet. Däremot kan en fällande dom innebära att landet tvingas ändra sin lagstiftning eller anpassa sin tillämpning av lagstiftningen så att liknande kränkningar inte sker igen. Europadomstolen ska inte förväxlas med EU-domstolen i Luxemburg som har till uppgift att tillse att EU:s gemensamma regelverk (EU-rätten) tolkas och tillämpas på samma sätt i alla EU:s medlemsländer.