×
Vi
bild
logo

Artikel från Advokatfirman Lindmark Welinders webbplats lwadvokat.se

Fångat på vår radar

Vet du om att det
är förbjudet att låna
från ditt aktiebolag?

Har du som är verksam i ett aktiebolag koll på det s.k. låneförbudet? Många företagare känner inte till att det finns särskilda regler om förbjudna lån som till och med är straffsanktionerade. Ett aktuellt hovrättsfall ger anledning att titta närmare på vad som gäller.

Låneförbudet återfinns i 21 kap 1 § i aktiebolagslagen. Enligt denna bestämmelse får ett aktiebolag inte lämna lån till en viss personkrets, som ofta är men inte behöver vara aktieägare. Förbudet omfattar som utgångspunkt lån till aktieägare, styrelseledamot och VD.

Om bolaget ingår i en koncern får det inte heller lämna lån till aktieägare, styrelseledamot eller VD i annat bolag i koncernen. Vidare utökas förbudet till att gälla närstående, bl.a. make/make, sambo, föräldrar och barn, samt juridiska personer över vilka någon av personerna i den förbjudna kretsen har bestämmande inflytande.

Motsvarande regler gäller även för ställande av säkerhet.

Syfte

Syftet med förbudet, som infördes 1973, var dels att skydda bolagets kapital, och dels att förhindra skatteflykt. Lagstiftaren tänkte särskilt på de fall då ägaren av ett enmansbolag - efter att ha gjort det obligatoriska tillskottet - senare lånar tillbaka det insatta kapitalet. Om förfarandet skulle vara tillåtet skulle det innebära att bolagets kreditunderlag i realiteten blir aktieägarens egen betalningsförmåga. Det ansågs att den som vill driva rörelse på sådana villkor inte ska ha förmånen att driva ett bolag med begränsat personligt ansvar, utan i stället välja en annan bolagsform med fullt personligt ansvar.

Undantag

Ingen regel utan undantag. Det gäller även för låneförbudet. I vissa fall kan lån till den krets som anges ovan vara tillåtna. Det gäller bl.a. om låntagaren är en kommun, landsting eller kommunalförbund eller om låntagaren är ett företag i en koncern, i vilken det långivande bolaget ingår. Det är vidare tillåtet att lämna lån som betingas av affärsmässiga skäl och som är avsett uteslutande för en av låntagaren driven rörelse. Slutligen kan lån lämnas till aktieägare med ett obetydligt aktieinnehav i bolaget. I sistnämnda fall får låntagarens och dennes närståendes gemensamma innehav inte överstiga en procent av aktiekapitalet.

Påföljder

I aktiebolagslagen föreskrivs att om aktiebolag har lämnat ett lån i strid mot låneförbudet ska mottagaren återbetala det belopp som överförts. Det finns dock även en straffrättslig påföljd. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot låneförbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Normalt sett kan man inte skylla på okunskap avseende regelverket, utan det förutsätts att man som funktionär i ett bolag har relevant kunskap. "Okunnighet om lagen friar inte", brukar det heta. Det finns därmed all anledning att ha koll på vad som är tillåtet respektive förbjudet när det gäller lånetransaktioner.

Aktuellt hovrättsfall

Låneförbudet har nyligen tillämpats i ett fall som prövats av hovrätten. Talan i det målet avsåg dock inte återbetalning av de belopp som hade överförts till Thailand, utan grundades i stället på skadeståndsskyldighet, d.v.s. mannen själv krävdes på skadestånd till följd av oaktsamhet i samband med fullgörande av sitt uppdrag som styrelseledamot och vd i det svenska bolaget.

Mannen, som ägde ett aktiebolag hade överfört 1,8 miljoner kronor från sitt bolag i Sverige till bolag i Thailand. Ägaren ville investera i fastigheter i Thailand, men eftersom utlänningar inte får investera direkt i fastigheter startade han i stället bolag i vilka han ägde 49 procent av aktierna. Under loppet av några år överfördes pengar från det svenska bolaget till de thailändska bolagen.

Efter att det svenska bolaget hade försatts i konkurs överlät konkursförvaltaren eventuella fordringar som bolaget kunde ha mot till exempel styrelseledamöter och vd till ett inkassobolag, som i sin tur startade den rättsliga processen mot mannen. Domstolen kom fram till att samtliga överföringar hade skett i strid med låneförbudet och mannen blev därför skadeståndsskyldig. Skadan som bolaget drabbats av uppgick till det totala beloppet av samtliga överföringar. Brott mot låneförbudet är alltså inte bara en straffrättslig fråga utan kan även leda till skadeståndsansvar för den som överträtt regeln.

 

Aktiebolagsrätt Bolagsrätt

Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.