×
Vi
bild
logo

Artikel från Advokatfirman Lindmark Welinders webbplats lwadvokat.se

Fångat på vår radar

Grattis till
nobelpristagarna
i ekonomi

2016 års nobelpristagare i ekonomi är professorerna Oliver Hart och Bengt Holmström, som båda sysslat med den så kallade kontraktsteorin. Deras forskning är vår egen vardag då den pekar på kontraktets betydelse i ett modernt samhälle och på hur avtal kan användas för att hantera olika intressekonflikter. De båda pristagarnas har velat skapa verktyg för att analysera problem som uppstår vid kontraktsskrivning.

Från en teoretisk utgångspunkt har de funderat mycket över det som vi som affärsadvokater dagligen måste lösa praktiskt, nämligen hur ett kontrakt kring en viss affärshändelse kan och bör utformas. Kontraktsteorin må vara teoretisk men den berör högst praktiska frågor såsom hur avtalet kan påverka framtida handlande, hur risker fördelas och hanteras samt hur man skapar förtroende och underlättar samarbete mellan parterna.

Skapa förståelse

Syftet med kontraktsteorin är dels att förklara varför olika kontrakt har så olika utformningar, dels skapa en förståelse för hur kontrakt bättre kan skrivas för att undvika fallgropar. I juridiken urskiljer man ofta olika "avtalstyper" där en problematisering sker kring kända konfliktområden. Typlösningar kring vanligt förekommande frågor kan ibland hittas i dispositiv lagstiftning, ibland i de olika typer av modellkontrakt och standardavtal som florerar inom olika områden. Viktiga affärshändelser fordrar ofta skräddarsydda kontrakt där en individualiserad bedömning görs av såväl risker som framgångsfaktorer för den aktuella affären.

Hur ett optimalt kontrakt ska utformas framgår av Harts bidrag inom kontraktsteorin, om så kallade inkompletta kontrakt. Han menar att då framtiden är så oförutsägbar, är det omöjligt att formulera ett komplett kontrakt som specificerar varje eventualitet som kan uppkomma under kontraktstiden och förutspå vilka skyldigheter som behövs skrivas in i kontraktet. Själva brukar vi säga att idén om det fullständiga kontraktet är och förblir just en idé. Inte ens de mest vidlyftiga amerikanska kontrakten med sina "included but not limited to" täcker in tänkbara situationer som kan uppkomma. Komplicerade avtal har därför inte sällan ”organisatoriska moment” där parterna enas om en ordning för hantera de öppna frågor som lär uppkomma. I sin mest utvecklade form börjar avtalet då ta formen av ett imaginärt bolag, även om parterna för god ordnings skull ofta anger att något bolag inte bildas.

Vem får beslutsrätt?

I en situation där det inte går att skriva ett optimalt kontrakt som reglerar vad samtliga parter ska göra vid alla möjliga scenarion som kan uppkomma, framhåller Hart i linje med detta att kontraktet istället bör reglera vem av parterna som ska ha beslutanderätt, för de fall parterna inte kan komma överens och under vilka förutsättningar beslut får fattas. Detta stärker förhandlingspositionen för den part som har rätt att fatta beslut när de oförutsedda eller icke- kontrakterbara sker och är därför kanske lättare att få accept för i teorin än i den praktiska affärsförhandlingen. Viss hjälp kan dock komma från oväntat håll. I svensk rättspraxis finns exempel på hur domstolarna lägger ett extra stort ansvar på den part som fått förtroendet att administrera en viss avtalsregel. Detta måste då ske med hänsynstagande även till den andre partens intresse. Om exempelvis en ränta eller avgift ska förändras av en part ska den inte bara justeras då det är motiverat med höjningar, utan även då det är motiverat med sänkningar (jfr NJA 2005 s. 142 nr 21 Leasingfallet).

Ett optimalt kontrakt enligt Holmström framgår av hans så kallade informationsprincip. Principen anger bland annat att kontraktet ska väga osäkerhet gentemot ekonomiska incitament, till exempel när anställda motiveras med belöningssystem. Informationsprincipen anger också hur en principal (t.ex. en arbetsgivare) kan utforma ett optimalt kontrakt för en riskobenägen agent (t.ex. en anställd), vars handlande principalen inte kan observera direkt. Principalen kan då istället observera företagets resultat, och på så vis få ett imperfekt mått av agentens prestationer. Dock kan ett företags resultat påverkas av andra faktorer än en agents handlande. Det finns således en risk att en agent vars ersättning är knuten till ett företags resultat belönas vid ren tur, och bestraffas för otur. Holmström menar att ju svårare det är att observera sambandet mellan agentens handlande och ett företags resultat, ju mindre ska ersättningen baseras på företagets resultat. De praktiska svårigheterna kring detta är kända för alla som sysslat med kompensationssystem av olika slag, t.ex. i VD-avtal.

Optimala kontrakt?

Harts och Holmströms forskning har kastat nytt ljus över frågor om optimala kontrakt. Visserligen ger deras forskning inga slutgiltiga svar på hur det optimala kontraktet ser ut, eftersom det som vanligt inom juridiken "beror på" de konkreta omständigheterna i det enskilda fallet. Men deras kontraktsteori har lett till nya teoretiska verktyg som kan bli till nytta vid framtida kontraktsskrivningar.

Som alltid inom den kommersiella kontraktsrätten står de förhandlande parterna inför ett val; Att tänka igenom affärshändelsen och dess avtalsreglering i förväg och förhandla ett avtal som är mer eller mindre skräddarsytt för den aktuella affären. Eller att gå snabbare fram och lämna kvar ett flertal frågor som måste lösas i ett senare skede. Båda alternativen tar tid och kostar pengar. I båda fallen krävs som regel medverkan både av jurister och av de som förstår affären. Om de kontraktsskrivande juristerna inte från början förstått affären blir kontraktet därefter. Risken är då stor att affärsmannen inte heller förstår juridiken i de tvister som lär följa i kölvattnet av det olämpliga kontraktet.


Läs gärna mer om kontraktsteorin i Nobelkommitténs motivering HÄR.

 

kontraktsteori kontraktsrätt skadestånd

Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.