Ny Plan- och Bygglag - f�r stora brister i den f�rra

Det kr�vdes 250 �ndringsf�rslag fr�n bl.a. PBL-kommitt�n och Boverket f�r att den tidigare Plan- och Bygglagen skulle �ndras. Resultatet blev en helt ny lag som ska f�renkla och effektivisera bygglovsprocessen.

Den f�rra Plan- och Bygglagen (PBL) kom till f�r �ver 20 �r sedan och hamnade med samh�llsutvecklingen i stort behov av f�rnyelse b�de till spr�k och inneh�ll. Dessutom fanns det fr�n b�rjan redan en del brister som med den nya lagen nu har l�kts. Den nya lagen har tillkommit efter en rad olika utredningar och �ver 250 �ndringsf�rslag. Eftersom det var s� m�nga �ndringar som beh�vdes blev resultatet till slut en helt ny lag. Nya PBL tr�dde i kraft den 2 maj 2011 och inneh�ller b�de stora och sm� f�r�ndringar.

En enhetligare r�ttstill�mpning
De mindre �ndringarna best�r av tydligare och enklare spr�k i best�mmelserna, vilket �kar f�ruts�ttningarna f�r en enklare och mer enhetlig r�ttstill�mpning. Men vad som kanske i st�rre utstr�ckning bidrar till en enhetligare r�ttstill�mpning �r att m�nga olika spridda regler samlas i en och samma lag.
Den nya lagen ers�tter den f�rra Plan- och Bygglagen, men ocks� lagen om tekniska egenskapskrav p� byggnadsverk. H�rmed tydligg�rs vilka ordinariekrav och s.k. f�ljdkrav som kan st�llas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad samt vid andra �ndringar. Fr�gor om en byggnads tillg�nglighet och anv�ndbarhet f�r personer med nedsatt r�relse- eller orienteringsf�rm�ga ska numera redan bed�mas vid bygglovspr�vningen. Detta ska �ka sannolikheten f�r att felaktigheter kan observeras i ett tidigt skede.
Det nya sanktionsavgiftssystemet, som �ven det medf�r en mer enhetlig r�ttstill�mpning, �ndras s� endast en byggsanktionsavgift kan utg� ist�llet f�r som tidigare med tre olika avgiftsm�jligheter. Regleringen av vad som ska leda till en sanktionsavgift och avgiftens storlek kommer att ske p� f�rordningsniv� ist�llet f�r som tidigare - enligt kommunernas respektive taxor. Detta inneb�r ett gemensamt och ocks� enhetligt sanktionssystem �ver hela landet.

Effektivare process
Ett av den nya lagens huvudsyfte har varit att f�renkla och framf�rallt effektivisera bygglovspr�vningen. �ndringarna kan i korthet s�gas best� av:
- M�jlighet att f� ett s.k. villkorsbesked, som inneb�r att man i f�rv�g ska kunna f� veta om kommunen bed�mer en �ndring som en ombyggnad.
- Tiden f�r handl�ggning av bygglovs�renden preciseras till max 10 veckor, vilket inneb�r att alla som s�ker bygglov ska kunna f� besked inom 10 veckor. Denna tidsfrist kan dock f�rl�ngas med som mest ytterligare 10 veckor.
- Beslut om bygglov ska kunna vinna lagakraft, vilket inneb�r att m�jligheten att �verklaga �r tidsbegr�nsad. En f�ruts�ttning f�r att beslutet om bygglov eller f�rhandsbesked ska vinna laga kraft �r att byggnadsn�mnden har underr�ttat k�nda sak�gare. Om detta inte hade skett enligt den gamla lagen, eller om ett �verklagande var en f�ljd av att en sak�gare inte hade underr�ttats, kvarstod r�tten att klaga p� beslutet f�r dessa sak�gare. Enligt Nya PBL kr�vs numera �ven att beslut om lov eller f�rhandsbesked kung�rs genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Genom kung�randet av beslutet ska det anses ha kommit till ok�nda sak�gares k�nnedom vid tidpunkten f�r kung�relsen, varf�r ingen har r�tt att �verklaga efter d�ri angiven �verklagandetid.
- En underr�ttelse till fastighets�garen har blivit obligatorisk n�r ans�kningar om bygglov eller f�rhandsbesked g�rs av annan �n fastighets�garen. Till skillnad fr�n vad som g�llde tidigare ska, ut�ver s�kanden, fastighets�garen alltid kontaktas innan fr�gor om lov eller f�rhandsbesked avg�rs. Detta ger fastighets�garen inte bara m�jlighet att f� k�nnedom om bygglovsans�kan, utan ocks� att yttra sig �ver denna. Enligt utredningen bakom den nya lagen var det en "stor brist" att detta inte skedde enligt tidigare lagregler.
- Vid enklare bygglov ska det g� att f� bygglov och startbesked samtidigt.
- Av bygglovsbeslutet ska det framg� vad som f�rv�ntas av s�kanden innan byggarbetet kan p�b�rjas.

Sk�rpt kontroll
Enligt nu g�llande PBL m�ste varje byggherre, som sedan l�nge har det fulla ansvaret f�r att byggnaden uppfyller alla krav p� s�kerhet och utformning, anlita en s.k. kontrollansvarig. Den "kontrollansvarige" ers�tter den tidigare "kvalitetsansvarige" och har f�tt en tydligare och mer uttalad roll i byggprocessen. Det st�lls nu krav p� att den kontrollansvarige �r certifierad och godk�nd. Den kontrollansvarige ska vidare vara sj�lvst�ndig i f�rh�llande till byggherren. Den som �r kontrollansvarig ska bitr�da byggherren med att uppr�tta f�rslag till kontrollplanen i fr�ga om rivnings�tg�rder, bitr�da vid inventeringen av farligt avfall och annat avfall, se till att kontrollplanen och g�llande best�mmelser och villkor f�r �tg�rderna f�ljs samt att n�dv�ndiga kontroller utf�rs, vid avvikelser informera byggherren och vid behov meddela byggnadsn�mnden. Kontrollansvarige ska vidare n�rvara vid tekniska samr�d, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsn�mndens arbetsplatsbes�k, dokumentera sina byggplatsbes�k och notera iakttagelser som kan vara av v�rde vid utv�rderingen inf�r slutbeskedet och avge ett utl�tande till byggherren och byggnadsn�mnden som underlag f�r slutbesked.

Den nya PBL i en mening
F�r att sammanfatta nya PBL kan den s�gas ha tillkommit f�r att g�ra lagreglerna enklare och enhetligare, bygglovspr�vningen tydligare och snabbare och byggprocessen snabbare och s�krare.
Mer information om den nya Plan- och Bygglagen finns p� Boverkets hemsida, www.boverket.se eller i proposition 2009/10:170 "En enklare Plan- och Bygglag". Beh�ver ni juridisk r�dgivning i n�got �rende som innefattar bed�mningar enligt PBL har vi p� Advokatfirman Lindmark Welinder b�de kunskap och erfarenhet i �mnet.

(Fastighetsr�tt, Plan- och Bygglagstiftning, 2011-06-20)

Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.