En modernare rättegång

Reformen "En modernare rättegång" syftar till att effektivisera och modernisera rättegångsförfarandet, samt att anpassa handläggningen till det enskilda fallet.

Sedan den 1 november 2008 har rättegångsförfarandet i framförallt tingsrätter och hovrätter runtom i landet genomgått omfattande förändringar. Det var nämligen då som reformen En modernare rättegång trädde i kraft i syfte att effektivisera och modernisera rättegångsförfarandet, samt att i större utsträckning än tidigare anpassa handläggningen av ett mål eller ärende till det enskilda fallet.
En tvist mellan två företag som t.ex. har uppstått på grund av ett svårttolkat avtal eller på grund av obetalda fodringar gentemot en leverantör eller tillverkare, klassificeras i processrättssammanhang som tvistemål. Förändringarna i rättegångsbalken berör inte bara brottmåls- utan även tvistemålsprocessen och påverkar därför alla tvister som blir föremål för en domstolsprövning.

Videoupptagning och videokonferens
Ett genomgående syfte med de olika förändringarna har varit att tydliggöra den mycket viktiga principen om att den huvudsakliga prövningen ska ligga i tingsrätten. Därför innebär de nya reglerna bland annat att varje person som ska höras i domstol i princip enbart ska behöva kallas en gång och då till tingsrätten, oavsett om domen överklagas och tas upp till prövning av hovrätten. Detta möjliggörs genom att varje förhör som äger rum i domstolen inte dokumenteras genom enbart ljudinspelning utan även genom bildupptagning. Skulle en dom från tingsrätten överklagas är huvudregeln att videoinspelningen från tingsrätten ska användas i hovrätten. Hovrätten ska därför normalt avstå från att kalla förhörspersoner igen.
Lagstiftaren har inte bara velat ge hovrätten ett bättre underlag för värderingen av en förhörspersons utsaga som bevis, utan har även velat underlätta för parter och vittnen som nu inte ska behöva komma till domstolen mer än en gång för att lämna sin berättelse. Till skillnad från ett nytt förhör i hovrätten som med största sannolikhet hålls lång tid efter den aktuella händelsen, ska uppspelningen av ett förhör från tingsrätten ge ett bättre uttryck för vittnets iakttagelser.
Med hänvisning till bland annat geografiskt långa avstånd tillåts nu också i större utsträckning än tidigare förhör och deltagande genom videokonferens.

Prövningstillstånd
En annan stor förändring som placerar tyngdpunkten i rättskipningen på första instans är kravet på prövningstillstånd för domar och beslut som överklagas från tingsrätten till hovrätten. Tidigare var hovrätten skyldig att, med undantag för de s.k. småmålen där tvisten rör ett värde som understiger hälften av ett prisbasbelopp, ta upp alla överklagade domar och beslut i tvistemål till prövning. Efter reformen krävs prövningstillstånd för samtliga överklaganden i tvistemål. I samband härmed har systemet med prövningstillstånd utvecklats genom bland annat att de tidigare tillståndsgrunderna justerats eller kompletterats med nya, och att domstolen har fått möjlighet att meddela partiellt prövningstillstånd för viss fråga och att hålla sammanträden med parterna inför bedömningen av om prövningstillstånd ska ges.

Större ansvar på domstol och parter
I många avseenden skärps kraven på både domstol och parter i tvistemål. Domstolen ska normalt upprätta sammanställningar av parternas ståndpunkter för att snabbare få målet klart för huvudförhandling. Dessutom blir påföljderna strängare vid utevaro från part som ska höras i bevissyfte. Genom större fokus på upprättande av tidsplaner där domstolen tillsammans med parterna sätter upp ett schema för den fortsatta handläggningen, ligger ansvaret på en effektivare rättegång både på domstolen och på parterna.

Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.

Facebook Twitter
Utskrift