CISG hit och CISG dit
Nu föreslår regeringen att även Sverige ska sluta internationella avtal på samma vis som 76 andra stater.
Ibland kan vi advokater höra oss själva prata med våra klienter om olika regleringar i "CISG". Klientens tystnad är både talande och tydlig - vad är egentligen CISG?
FNs konvention angående avtal om internationella köp av varor, eller Convention on Contracts for the International Sales of Goods som den heter på engelska och som ofta förkortas till CISG av oss jurister. CISG trädde i kraft redan 1988 och har hittills tillträtts av 76 stater. Syftet med CISG är att ha samma köprättsliga regler för ett köp oavsett vilka länder ett avtal har anknytning till. CISG gäller köp av varor mellan parter som har sina affärsställen i olika stater, under förutsättning att båda staterna har tillträtt konventionen, och är med andra ord en viktig del av den internationella handeln.
Avtalsbundenhet enligt CISG
I samband med tillträdet 1989 förklarade Sverige, Norge, Danmark och Finland att de inte skulle vara bundna av den del av konventionen som behandlade avtalsbundenhet. Denna reservation var dessa länder ensamma om. I övriga delar har Sverige godkänt konventionen genom vår lag om internationella köp. Den gäller dock inte i affärer mellan nämnda nordiska länder.
Den internationella handeln blir allt viktigare för Sverige och det svenska näringslivet har till följd av detta ställt krav på att reservationen ska dras tillbaka och att Sverige ska godkänna även den avtalsrättsliga delen av CISG. Nu har Sverige och våra grannländer enats om att återkalla respektive lands reservation, vilket Sverige således har påbörjat genom att lägga fram en proposition.
Genom att ansluta sig till CISG kommer vi i Sverige att gå över från den s k löftesprincipen till den s k kontraktsprincipen vad avser ett avtals slutande. Ett avtal sluts normalt genom ett anbud och en efterföljande accept. Enligt Sveriges gällande löftesprincip så är anbudsgivaren bunden av sitt anbud inom en viss given tid, s k acceptfrist, eller till dess anbudet avslås. Enligt kontraktsprincipen blir en anbudsgivare bunden av sitt anbud först i det ögonblick som det accepteras av motparten.
En principiell skillnad mot svensk rätt är alltså att CISG tillåter att en anbudsgivare både kan dra tillbaka och återkalla ett anbud innan det accepteras. Enligt CISG får ett anbud således alltid dras tillbaka om meddelandet om ett tillbakadragande kommer fram till anbudsmottagaren före eller samtidigt med anbudet. Denna regel liknar vår svenska regel om att ett anbud kan återkallas om återkallelsen kommer anbudsmottagaren tillhanda innan han tar del av anbudet eller samtidigt med detta. Enligt CISG får dock ett anbud under vissa omständigheter även återkallas efter det att anbudet kommit fram till anbudsmottagaren. Anbud kan således återkallas fram till dess att ett avtal har slutits genom en accept, om återkallelsen kommer fram till anbudsmottagaren innan denne avsänt ett antagande svar. Har en bestämd tid för svar angivits i anbudet, eller anbudet klart uttalar att det inte kan återkallas, då gäller detta, och anbudet kan inte återkallas. Detta gäller även om det är rimligt för anbudsmottagaren att räkna med att anbudet är oåterkalleligt och han handlar i förlitan på anbudets oåterkallelighet. I CISG finns dock inte någon motsvarighet till bundenhet enligt vår svenska acceptfrist.
Ytterligare skillnader mot svensk avtalslag
Oren accept
Med "oren accept" avses ett svar som är avsett att vara ett antagande svar på ett anbud men som innehåller tillägg, begränsningar eller andra ändringar. Enligt CISG, i likhet med svenska avtalslagen, innebär sådana ändringar ett avslag på anbudet, och utgör ett nytt anbud.
Enligt CISG ska en oren accept som inte innehåller några väsentliga ändringar gälla som en ren accept, om inte den ursprungliga anbudsgivaren utan oskäligt dröjsmål framför en invändning mot det orena svaret. Om en sådan invändning inte framförs i tid, kommer alltså ett avtal att slutas med det ursprungliga anbudets villkor tillsammans med de mindre ändringar som gjorts i accepten. Normalt sett är de flesta ändringar dock att betrakta som väsentliga såsom t ex ändringar rörande priset, betalningen och varans kvalitet eller kvantitet. Regelns syfte är att förhindra anbudsgivare från att återkalla sitt anbud genom att invända mot ett obetydligt fel eller ren felskrivning i en accept.
I svenska avtalslagen har vi en reglering om att om någon avger en oren accept, men anser att accepten faktiskt överensstämmer med anbudet, vilket också anbudsgivaren måste inse, så är anbudsgivaren skyldig att utan oskäligt uppehåll meddela att denne inte accepterar den orena accepten. Om anbudsgivaren inte meddelar detta sluts ett avtal i enlighet med den orena acceptens innehåll.
Sent svar
Enligt CISG gäller att en accept som kommer för sent ändå gäller som ett antagande svar, om anbudsgivaren utan dröjsmål underrättar anbudstagaren om att svaret godtas som accept, trots att det inkommit för sent. Enligt svenska avtalslagen betraktas ett antagande svar som kommit in för sent som ett nytt anbud.
CISG har även en reglering som tar upp det fallet att en accept har försenats p g a inte fungerande kommunikationer. Om det av svaret framgår att det har sänts under sådana förhållanden att det vid normal befordran hade kommit fram i tid, ska det gälla som antagande svar. Om anbudsgivaren inte vill godkänna detta, måste denne utan dröjsmål meddela anbudstagaren att anbudet inte gäller längre. CISGs reglering bygger alltså på att svaret med normala kommunikationer skulle ha kommit fram i tid, medan den svenska avtalslagen utgår ifrån att anbudstagaren rent subjektivt utgått från att svaret kommit fram i tid och att anbudsgivaren måste ha insett det.
Avslutning
Även om man vid en snabb genomläsning kan tycka att det inte skiljer så mycket mellan regleringarna i den svenska lagen och CISG, så kan skillnaderna ändock få stor betydelse i praktiken. Det är därför av vikt att man är medveten om skillnaderna mellan rent svenska/ nordiska affärer och internationella affärer, där CISG är tillämplig på de internationella affärerna om inget annat avtalats. Inte sällan skrivs nämligen CISG bort, särskilt vid affärer inom EU och då standardvillkor används. Vad som då gäller är en helt annan fråga, som är beroende på omständigheterna från fall till fall.
Mot bakgrund av att internationella avtal i allt större utsträckning idag sker över internet, så kommer sannolikt även säkerheten i internetanslutningar att få mer och mer betydelse även för tillämpningen av t ex accept- och förseningsreglerna i CISG.
Det är fortfarande inte bestämt om när de ändringarna ska träda ikraft, utan det återkommer vi till.
(Avtalsrätt, (internationell) köprätt, 2011-05-23).
Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.
