Kapitaltäckningsgarantier

Fly Me´s konkursbo kunde driva in drygt 27 miljoner kronor från Fly Me´s moderbolag - tack vare en kapitaltäckningsgaranti som moderbolaget hade utfärdat. Men vad innebär egentligen en kapitaltäckningsgranti?

Det händer ofta att bolag i uppstartsskede eller i lågkonjunktur hamnar i en svår ekonomisk situation med följden att bolagets egna kapital förbrukas. Ibland är det till och med så att bolag, ofta med utländska ägare, redan från början är medvetet underkapitaliserade. I sådana fall kan det bli bekymmersamt för den som sitter i styrelsen.
Enligt aktiebolagslagen måste styrelsen agera, bl.a. upprätta en s.k. kontrollbalansräkning, så snart styrelsen har "skäl att anta" att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Styrelsen ska därefter vidta vissa åtgärder som föreskrivs i lagen i syfte att konstatera eventuell brist och följaktligen täcka upp den. Om bolaget inte på egen hand kan ta sig ur den svåra ekonomiska situationen krävs att någon utifrån tillskjuter kapital till bolaget. Om inte tillskott sker måste bolaget likvideras.

Styrelsens ansvar
Om styrelsen inte agerar vid en kapitalbristsituation såsom lagen föreskriver riskerar styrelseledamöterna personligt betalningsansvar för de skulder som bolaget får framöver. När styrelsen har skäl att anta att mer än hälften av aktiekapitalet har förbrukats ska styrelsen alltså genast låta upprätta en revisorsgranskad kontrollbalansräkning. Därefter ska styrelsen vidta de åtgärder som kan krävas beroende på vad kontrollbalansräkningen utvisar.

Kapitaltäckningsgarantier
En möjlighet för bolag och framför allt deras styrelseledamöter att skydda sig mot kapitalbrist är att begära en kapitaltäckningsgaranti från ägaren, som ofta är ett moderbolag. En kapitaltäckningsgaranti är inget som regleras i lag utan utgörs av ett avtal mellan bolagen, vilket ställer särskilt stora krav på såväl utfärdaren/författaren som mottagaren av garantin.
Kapitaltäckningsgarantier utformas förvisso på olika sätt men har det gemensamt att de innehåller utfästelser om att tillskott ska ske efter avrop alternativt att tillskott utlöses per automatik så att det vid var tidpunkt täcker bolagets kapital. Ofta är garantierna tids- och beloppsbegränsade.
Mot bakgrund av styrelsens plikt att agera vid misstanke om en kapitalbristsituation kan det trots förekomsten av en garanti, eller inför utfärdandet av en sådan, vara värt att fundera på ett antal frågor, bl.a. vid vilken tidpunkt en kapitaltäckningsgaranti ska utlösas. Ska kapitaltäckning ske med automatik eller först efter avrop? Om det sker med automatik - hur vet man då vid vilken tidpunkt och till vilket belopp som täckning de facto sker genom att fordran respektive skuld uppkommer hos de båda bolagen? Vidare, förutsätts det att en kontrollbalansräkning har upprättats eller ska täckning ske av den brist som framgår av den löpande redovisningen? Innebär en sådan kapitaltäckningsgaranti att det i praktiken aldrig uppkommer personligt ansvar för styrelsen, eftersom styrelsen vid förekomsten av garanti aldrig får skäl att anta att kapitalbrist uppkommer? Slutligen, när och hur ska kapitaltäckningen redovisas i respektive bolags bokföring?

Fly Me-domen
Göteborgs tingsrätt avgjorde nyligen en dom rörande infriandet av en kapitaltäckningsgaranti. Moderbolaget Fly Me Europe AB tvingades betala drygt 27 miljoner kronor till dotterbolagets konkursbo till följd av garanti, som delvis hade följande lydelse:

"Moderbolaget garanterar härmed kapitaltäckning i Dotterbolaget genom antingen tillförande av kapital, utfästelse om betalning eller genom eftergivande av Dotterbolagets skuld, allt i form av aktieägartillskott alternativt koncernbidrag, så att Dotterbolagets eget kapital [...] vid varje tidpunkt uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet.
Denna kapitaltäckningsgaranti skall dock inte behöva infrias med ett belopp som skulle äventyra Moderbolagets eget vid varje tidpunkt registrerade aktiekapital.
Denna kapitaltäckningsgaranti gäller till dess ordinarie bolagsstämma år 2007 hållits."

Trots ett flertal invändningar från moderbolagets sida, bl.a. att infriande av garantin krävde ett avrop från Fly Me före bolagsstämman 2007 eller i vart fall före konkursen samt att avtalet (garantin) hade upphört att gälla i och med att dotterbolaget försattes i konkurs, tyckte tingsrätten att det var klarlagt att moderbolagets skyldighet att infria kapitaltäckningsgarantin inträdde automatiskt och att även konkursboet nu hade rätt att kräva betalning.
Fly Me-domen har ännu inte vunnit laga kraft och det är sannolikt att den överklagas till hovrätten. Den lärdom vi kan dra från domen är att det finns all anledning, såväl för utfärdaren som mottagaren samt eventuella borgenärer som förlitar sig på en utställd garanti, att noggrant överväga omfattningen av garantin och vad den egentligen innebär för parterna.

(Aktiebolagsrätt. Styrelseansvar Kapitaltäckningsgaranti, 2011-04-07)

Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.