Omplacerad eller en halv miljard kronor rikare...

...�r tv� helt olika f�ljder f�r tv� s.k. whistleblowers i tv� olika l�nder. Visslar du i pipan f�r att av avsl�ja allvarligare oegentligheter p� arbetsplatsen i Sverige kan du bli omplacerad, men i USA kan du ha r�tt till s� mycket som en halv miljard kronor.

Det finns olika anledningar till att s.k. "whistleblowing-system" har blivit ett allt hetare samtals�mne den sista tiden. Inte minst f�r att allt flera f�retag f�r en koppling till USA och den amerikanska lagstiftningen, och att Datainspektionen nyligen har �ndrat sina regler f�r just whistleblowing-system. I lagstiftningsarbetet har man ocks� uppm�rksammat att ett st�rre skydd beh�vs f�r visselbl�sare, dvs. de som informerar varnar eller p� annat s�tt medverkar f�r att beivra oegentligheter inom ett f�retag, en myndighet eller n�gon annan organisation. Men vad s�ger, och kanske framf�rallt s�ger inte, den svenska lagstiftningen om whistleblowers och system f�r dessa?

Tv� olika fall
USA
Whistleblowing-systemet kommer ursprungligen fr�n USA. Efter den s.k. Enronskandalen inf�rdes "Sarbanes Oxley Act" som �r en redovisningslag som ocks� inneh�ller skydd f�r de som avsl�jar oegentligheter. Lagstiftningen begr�nsar till skillnad fr�n Sverige, inte m�jligheten f�r whistleblowers till att endast kunna avsl�ja personer i nyckelposition eller ledande st�llning. Detta inneb�r allts� att alla anst�llda kan anm�las.
Den person som bl�ser i visslan skyddas �ven indirekt genom andra lagar. En person som ut�var repressalier mot en whistleblower riskerar f�ngelsestraff i upp till tio �r, eftersom det �r helt f�rbjudet att unders�ka vem som har avsl�jat informationen.
Har ett f�retag till f�ljd av en whistleblowers avsl�jande om korruption eller andra oegentligheter p� f�retaget �lagts att betala b�ter eller skadest�nd till staten ger en amerikansk federal lag ("The False Claim Act") vidare whistleblowers r�tt till upp till 25 % av det utd�mda b�tes- eller skadest�ndsbeloppet.
I USA d�r det kan r�ra sig om mycket stora belopp, fick en tidigare anst�lld vid l�kemedelsbolaget GlaxoSmithKline under f�rra �ret 96 miljoner dollar (�ver en halv miljard svenska kronor), i bel�ning f�r att hon uppt�ckte oegentligheter g�llande utvecklingen av en del l�kemedel.

Sverige
De amerikanska bolagen har i sin tur b�rjat kr�va att whistleblowing-system inf�rs �ven i sina svenska dotterbolag. Andra svenska f�retag �r sj�lva noterade p� t.ex. NASDAQ och faller direkt under de amerikanska best�mmelserna. Andra svenska f�retag som inte har n�gon koppling till USA, har av andra sk�l inf�rt eller efterstr�var att inf�ra ett liknande system, som allts� inneb�r att anst�llda anonymt kan anm�la olika former av korruption eller oegentligheter. Men att anv�nda systemet �r frivilligt, eftersom svensk lagstiftning inte uppst�ller n�got s�dant krav.
Ett av sk�len bakom viljan att inf�ra ett whistleblowing-system kan, f�rutom att s�klart skydda visslaren, vara att man vill undvika att skandalerna blir offentliga. I den svenska Tryckfrihetsf�rordningen och i Yttrandefrihetsgrundlagen finns n�mligen en s.k. meddelarfrihet som skyddar personer som l�mnar uppgifter till journalister och f�rfattare f�r publicering i tidningar och tryckta skrifter. Det �r som huvudregel f�rbjudet f�r mottagaren av informationen eller annan p� den aktuella tidningen, bokf�rlaget etc. som tagit del av eller behandlat informationen att avsl�ja vem som l�mnat uppgifterna. Det finns allts� en tystnadsplikt som skyddar uppgiftsl�mnaren.
Detta anonymitetsskydd g�ller dock enbart f�r publicering i tryckta skrifter och g�ller allts� inte i fall man skulle v�nda sig direkt till en myndighet, exv. polisen. D�rf�r kan en visslare i Sverige idag kanske k�nna sig mer skyddad att g� till en tidning �n till en myndighet d�r brottet skulle kunna anm�las direkt.
H�rut�ver finns det ett s.k. meddelarskydd, eller �ven kallat efterforskningsf�rbud, som inneb�r att det �r f�rbjudet att forska efter vem som l�mnat uppgifterna. Detta f�rbud riktar sig dock enbart till det allm�nna, inklusive statliga och kommunala bolag. Detta inneb�r att alla typer av f�rfr�gningar eller �tg�rder som syftar till att n� kunskap om vem som l�mnat en uppgift fr�n det allm�nnas sida �r f�rbjudna. Av detta f�ljer �ven att det inom det privata n�ringslivet �r till�tet f�r t.ex. arbetsgivare att efterforska vilken anst�lld som l�mnat en uppgift. Om uppgiften l�mnats till en tidning, har dock tidningen tystnadsplikt.
F�r alla arbetstagare finns dock skydd mot bl.a. upps�gning och avsked av anst�llda i Lagen om Anst�llningsskydd. D�remot finns faktiskt m�jlighet att ist�llet omplacera en visslare av just anledningen att han visslat i pipan.
I ett nytt domstolsavg�rande fr�n arbetsdomstolen kom r�tten fram till att arbetsgivaren hade gjort r�tt genom att omplacera en undersk�terska till en annan avdelning f�r att den anst�llde hade avsl�jat att det f�rekom rasism p� arbetsplatsen. Domstolen motiverade domen med att aktuell intensivv�rdsavdelning �r en h�griskmilj� d�r det �r s�rskilt viktigt att samarbetet i personalgruppen fungerar. Domstolen menade allts� att detta sk�l v�ger tyngre �n f�rbudet att ingripa mot n�gon som har utnyttjat sin grundlagsf�sta yttrandefrihet.
Till skillnad fr�n USA finns i Sverige allts� inga straffbest�mmelser som ger ett skydd mot trakasserier fr�n en arbetsgivare inom den privata sektorn. Den svenska lagstiftningen inneh�ller s�ledes ett visst, men l�ngt ifr�n tillr�ckligt skydd f�r whistleblowers. Detta har �ven konstaterats i den statliga utredningen om mutbrott, SOU 2010:38.

Whistleblowing-system i Sverige
Enligt Datainspektionen omfattar begreppet "whistleblowing-system" s�rskilda rapporteringskanaler (t.ex. e-postadress eller s�rskilt anvisad webbplats), som inr�ttas i syfte att underl�tta f�r anst�llda att anm�la misst�nkta brott mot s�v�l bolagets egen uppf�randekod som mot nationell lag. Genom rapporteringskanalerna inkommer s�ledes information om brottsmisstankar avseende enskilda personer. Denna k�nsliga information kommer sedan att beh�va registreras, behandlas och bed�mas. Men f�r man hantera dessa k�nsliga personuppgifter hur som helst?
Nej. I Sverige finns Personuppgiftslagen (PuL) som tr�dde i kraft 1998 till syfte att skydda m�nniskor mot att deras personliga integritet kr�nks n�r personuppgifter behandlas. Uppgifter om brottsmisstankar tillh�r dessutom de mest k�nsliga uppgifterna och lagen uppst�ller d�rf�r s�rskilt h�rda krav p� hanteringen av s�dan information. Den som vill inr�tta ett whistleblowing-system, m�ste d�rf�r vara v�l insatt i vilka regler som g�ller enligt PuL.
Det �r allts� till�tet att i sig inf�ra whistleblowing-system p� svenska f�retag, men det bolag som v�ljer att g�ra det m�ste f�lja PuL. Felaktig hantering av personuppgifter kan n�mligen leda till b�ter eller f�ngelse och ocks� till skadest�nd f�r skada och integritetskr�nkning.
Enligt PuL �r det bara myndigheter som f�r behandla personuppgifter om brott eller misstanke om brott. Fram till november 2010 kunde Datainspektionen efter enskilda ans�kningar meddela undantag till detta f�rbud, undantag beviljades t.ex. till svenska dotterbolag till amerikanska bolag.
Enligt en annan best�mmelse i PuL f�r dock datainspektionen meddela f�reskrifter om undantag till f�rbudet. Den 1 november 2010 inf�rde Datainspektionen en s�dan ny best�mmelse (punkt f) i Datainspektionens f�reskrifter DIFS 2010:1.
Den nya regeln inneb�r att bolag inte l�ngre beh�ver ans�ka om s�rskilt undantag hos datainspektionen, d�remot g�ller fortfarande samma krav r�rande hanteringen av personuppgifter. Hanteringen inom whistleblowing-system i Sverige begr�nsas av att uppgifterna som behandlas endast f�r:

- R�ra allvarliga oegentligheter, s�som bokf�ring, intern bokf�ringskontroll, revision, bek�mpande av mutor, brottslighet inom bank- och finansv�rlden eller andra allvarliga oegentligheter som r�r bolagets eller koncernens vitala intressen eller enskildas liv och h�lsa.
- R�ra personuppgifter om lag�vertr�delser f�r nyckelpersoner eller personer i ledande st�llning inom det egna bolaget eller koncernen.
- Behandlas i systemet om det �r sakligt motiverat att behandla personerna f�r att utreda om personen i fr�ga varit delaktig i allvarliga oegentligheter.

Vidare m�ste uppgifterna som samlas in vara riktiga, adekvata och relevanta och en anm�lan som befinns vara ogrundad m�ste tas bortfr�n systemet omedelbart. Huvudregeln enligt PuL �r att personuppgifter endast f�r behandlas om den registrerade har samtyckt till behandlingen. Personuppgifter kan dock i vissa fall, efter t.ex. s�rskild intresseavv�gning, registreras och behandlas utan samtycke. Det m�ste finnas ett ber�ttigat intresse, som t.ex. kan vara en eventuell skyldighet enligt utl�ndsk lagstiftning, s�som Sarbanes Oxley-reglerna i USA.
Oavsett behandlingen, m�ste den person som behandlas informeras om de registrerade uppgifterna och syftet bakom det. PuL inneh�ller m�nga regler om hanteringen av personuppgifter. En �versiktlig bild av regelverket g�r att f� genom t.ex. information p� Datainspektionens hemsida. Men funderar du p� att inf�ra ett whistleblowing-system, b�r du kontakta din advokat f�r s�ker hantering av just personuppgifter

(Whistleblowing-system, Personuppgiftslagen, 2011-03-24)

Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.