Ny varum�rkeslag

Varum�rken �r idag viktiga tillg�ngar f�r alla f�retag. Den 1 juli 2011 b�rjar en ny mer EU-anpassad varum�rkeslag att g�lla.

Utvecklingen f�r f�retag idag g�r mot att allt st�rre resurser l�ggs ner p� marknadsf�ring och investeringar i varum�rken, speciellt vid etablering av nya varor och tj�nster p� marknaden. F�rh�llandena �r annorlunda �n f�r 50 �r sedan, n�r v�r nuvarande varum�rkeslag kom. Trots detta inneh�ller den nya varum�rkeslagen egentligen inte n�gra st�rre omv�lvande nyheter i sak men har genomg�tt en omfattande spr�klig och redaktionell redigering.
Den nya lagen utg�r bl.a. en anpassning till EG:s varum�rkesf�rordning. Genom lagen kommer Sverige ocks� att ges m�jlighet att ansluta sig till den internationella Singaporekonventionen om varum�rkesr�tt fr�n 2006, vars �vergripande syfte �r att harmonisera formaliabest�mmelser och att fr�mja f�renklade handl�ggningsrutiner. Nedan redog�rs f�r n�gra av nyheterna i den nya lagen.

Pr�vning av hinder och ensamr�tt
N�r en ans�kan om registrering av ett varum�rke inkommer till Patent- och Registreringsverket (PRV) g�r PRV en pr�vning om det f�religger hinder f�r registrering. Hinder f�religger om det redan finns ett registrerat varum�rke som �r identiskt eller f�rv�xlingsbart med det som ans�kan omfattar. Hinder f�religger dock enbart om ans�kan g�ller ett varum�rke f�r samma eller liknande varor och tj�nster som det registrerade. Registreringen inneb�r att �garen till det registrerade varum�rket innehar "ensamr�tt" till det.
En nyhet �r att definitionen av just "ensamr�tt" har justerats och nu f�tt samma samma betydelse som i EG:s varum�rkesf�rordning. Begreppet ensamr�tt har ut�kats till f�rdel f�r mer v�lk�nda varum�rken. Om ett registrerat varum�rke bed�ms som v�lk�nt kan det utg�ra ett hinder f�r f�reslagna varum�rken som �r identiska eller liknar detta k�nda varum�rke, �ven om det inte r�r sig om samma eller liknande varor och tj�nster.

Handl�ggningen
I Sverige utg�rs denna just beskrivna hinderspr�vning av en s.k. officialgranskning, vilken inneb�r att PRV p� eget initiativ utf�r granskningen. N�r PRV avslutat sin granskning och fattat ett beslut att registrera varum�rket, kung�rs varum�rket i tidskriften "Svensk varum�rkestidning" i syfte att ge andra tillf�lle att inom tv� m�nader inkomma med inv�ndningar mot registreringen. Det kan t.ex. vara n�gon som h�vdar inarbetad r�tt till samma varum�rke. D�refter f�r s�kanden yttra sig �ver inv�ndningen innan PRV fattar ett beslut om att avsl� inv�ndningen eller upph�va registreringen helt eller delvis. En nyhet i den nya lagen �r att denna inv�ndningsfrist f�rl�ngs fr�n tv� till tre m�nader.
Svensk registreringsprocess �r s�ledes indelad i tv� delar, en officialpr�vning och ett inv�ndningsf�rfarande.
Inf�r och under arbetet med den nya varum�rkeslagen diskuterades bl.a. en f�r�ndring av PRV:s officialgranskning av ett varum�rke. N�gon f�r�ndring genomf�rs dock inte i den nya lagen, utan PRV beh�ller sin r�tt att p� eget initiativ utf�ra granskningen. Annorlunda �r det med EU:s varum�rkesmyndighet The Office of Harmonization for the Internal Market (OHIM) och registreringsmyndigheterna i t.ex. Danmark, Tyskland och Storbritannien. Dessa till�mpar enbart inv�ndningsf�rfarandet och registrerar s�ledes varum�rken utan n�gon sj�lvst�ndig pr�vning och �verl�mnar till varum�rkesinnehavare att sj�lva bevaka sina m�rken genom att inv�nda mot en registrering. P� detta s�tt anser man att endast s�dana varum�rken som verkligen anv�nds kommer upp som hinder f�r registrering. I Sverige kan dock �ven forts�ttningsvis alla varum�rken som �r registrerade bli ett hinder vid myndighetens pr�vning, �ven om de sedan l�nge inte anv�nds alls eller inte anv�nds f�r just de varor eller tj�nster de en g�ng i tiden registrerats f�r och ingen l�ngre bevakar dem i registreringsf�rfarandet. M�nga mindre f�retag uttryckte ocks� inf�r lag�ndringen en vilja att de hellre ser att PRV �ven fram�ver utf�r kontrollen om det finns ett hinder i form av ett �ldre varum�rke, �n att f�retagen sj�lva ska utf�ra bevaka detta. Detta har tydligen lagstiftaren tagit h�nsyn till.

Enklare och tydliga regler
Handl�ggningsreglerna i den nya varum�rkeslagen har f�renklats och utformats tydligare f�r att m�jligg�ra en mer effektiv handl�ggning av registrerings�renden, bl.a. f�r att l�nga handl�ggningstider ska kunna undvikas. En ans�kan om registrering av ett varum�rke ska numera kunna avsl�s delvis. Det blir ocks� m�jligt f�r PRV att snabbare och enklare avg�ra inv�ndningar som �r uppenbart ogrundade, har allvarliga brister eller har gjorts av n�gon som inte �r ber�rd av registreringen.
Det blir �ven enklare att h�va �ldre varum�rken som innehavaren inte l�ngre anv�nder eller har n�got egentligt intresse av. Den som vill h�va en varum�rkesregistrering ska h�danefter kunna v�nda sig direkt till PRV i st�llet f�r till domstol som det var tidigare. Detta nya administrativa f�rfarande �r enklare, snabbare och billigare. Det inf�rs �ven en m�jlighet att beg�ra �verf�ring av en ans�kan om varum�rkesregistrering p� grund av "b�ttre r�tt", ist�llet f�r att f�rst ans�ka om h�vning av varum�rkesregistreringen och sedan ans�ka om en ny registrering, som �r f�rfarandet enligt nu g�llande lag. Med den nya lagens reglering om "b�ttre" r�tt kan allts� n�gon som anser sig ha r�tt till ett varum�rke, t.ex. en huvudman i ett agentf�rh�llande, d�r agenten ans�kt om registrering av huvudmannens varum�rke, beg�ra �verf�ring av varum�rket till huvudmannen genom en ans�kan om "b�ttre r�tt" till PRV.
M�nga av f�r�ndringarna som g�rs f�r varum�rken kommer �ven att inf�ras i firmalagen.

(Immaterialr�tt, Varum�rkesr�tt, 2011-02-16).

Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.