Patent skyddas b�ttre �n fysisk egendom i annans konkurs enligt nytt r�ttsfall

Om du r�kar ha egendom hos en annan person n�r denna g�r i konkurs �r det troligast att du f�rlorar egendomen. Bed�mningen kan dock bli en annan om egendomen �r en immaterialr�tt som t.ex. patent.

Det omr�de inom juridiken som behandlar fr�gan om vem som har b�ttre r�tt till en viss sak, ben�mns "sakr�tt". Sakr�tten kompliceras av att det inte enbart ber�r tv� parter s�som i ett avtal, utan att det �r en tredje part som p�st�r sig ha b�ttre r�tt till viss egendom.
�ven om du enligt t.ex. ett k�peavtal har r�tt till egendomen, kan denna r�tt vid en konkurs och utm�tning hos s�ljaren g� helt f�rlorad om du inte har den f�rv�rvade egendomen i din besittning. Denna princip g�ller f�r aff�rsf�rh�llanden, och allts� inte i avtalsrelationer mellan n�ringsidkare och konsument.
I svensk r�tt g�ller den s.k. traditionsprincipen, vilken inneb�r att den person som fysiskt har saken i sin besittning skyddas. Om s�ljaren skulle f�rs�ttas i konkurs och samtidigt ha kvar den egendom som du b�de har k�pt och ocks� betalat, skulle din egendom �nd� antas tillh�ra s�ljaren.
Samma sak g�ller om du skulle ha s�lt men inte f�tt betalt f�r egendomen till en person som f�rs�tts i konkurs. �ven om du hade h�vt avtalet innan personen f�rsattes i konkurs hade bed�mningen blivit densamma om egendomen hade varit kvar i dennes besittning. Bed�mningen blir dock annorlunda n�r det g�ller egendom som man inte fysiskt kan ta p�, s�som patent. D�r uppst�r skyddet, inte genom besittnings�verg�ngen, utan genom sj�lva �verl�telseavtalet.

Aktuellt m�l
I ett m�l, som nyligen avgjorts av H�gsta domstolen, hade en uppfinnare �verl�tit samtliga r�ttigheter, inklusive know-how, patent och patentans�kningar till ett bolag i utbyte mot viss fast och r�rlig ers�ttning. Enligt avtalet kunde detta s�gas upp enligt vissa f�ruts�ttningar vid konkurs och obest�ndssituation. N�r bolaget hamnade i dr�jsm�l med betalningen av den fasta avgiften h�vde uppfinnaren avtalet. Bara n�gra m�nader senare gick bolaget i konkurs. Konkursf�rvaltaren �verl�t konkursboets tillg�ngar inklusive patentr�ttigheterna till ett annat bolag. Nu var det tv� personer, uppfinnaren och den aktuella k�paren, som gjorde anspr�k p� patentr�ttigheterna. Uppfinnaren yrkade att domstolen skulle sl� fast att han hade b�st r�tt till patenten.
H�gsta domstolen konstaterar inledningsvis i domen att immaterialr�tter s�som patent �tnjuter s.k. sakr�ttsligt skydd genom sj�lva avtalet. N�got sakr�ttsligt moment, som tradition, d.v.s. besittnings�verg�ng, som g�ller f�r fysisk egendom, kr�vs inte.
Domstolen konstaterar d�refter att den h�vning som uppfinnaren meddelat innan konkursen m�ste ha sakr�ttsligt skydd f�r att vara giltig. Hade det ist�llet varit fr�ga om en fysisk sak hade det kr�vts att uppfinnaren innan konkursen hade f�tt tillbaka egendomen i sin besittning. Men eftersom det nu g�llde en immaterialr�tt bed�mde domstolen h�vningen p� samma s�tt som det ursprungliga �verl�telseavtalet. Bolagets r�tt till patenten och skydd mot uppfinnarens eventuella borgen�rer uppstod genom �verl�telseavtalet, och f�rsvann lika enkelt genom att uppfinnaren h�vde avtalet.

Viktiga omst�ndigheter
Tv� omst�ndigheter som kan ha haft stor betydelse f�r utg�ngen i m�let var att det fanns en r�tt att h�va enligt avtalet, och att uppfinnaren hade h�vt f�re konkursutbrottet. Eftersom b�da omst�ndigheterna f�rel�g i fallet beh�vde domstolen inte pr�va fr�gorna om det i en liknande situation kr�vs ett h�vningsf�rbeh�ll f�r sakr�ttsligt skydd eller om en h�vning efter konkursutbrottet hade varit sakr�ttsligt giltig.
Om du ing�r ett avtal om �verl�telse av ett varum�rke eller patent b�r du f�r att st�rka din st�llning infoga ett h�vningsf�rbeh�ll vid motpartens kontraktsbrott. Skulle du t.ex. inte f� betalt enligt avtalet skulle du d� ha m�jlighet att h�va avtalet, och d�rmed f�rb�ttra din r�tt till r�ttigheterna.

(F�rm�genhetsr�tt, Sakr�tt, immaterialr�tt, 2011-02-11)

Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.