Nya Incoterms 2010
Vet du om att du från årsskiftet inte kan ange DDU när du hänvisar till Incoterms?
Incoterms, d.v.s. International Chamber of Commerces (ICC) regelverk för internationella leveransvillkor, har genomgått en relativt omfattande revidering. Anledning till omarbetningen var bl.a. att Incoterms används mer och mer även för nationella transporter, att det efter den 11 september 2001 har tillkommit ökade säkerhets- (USA) och tullkrav (EU), samt att man har konstaterat en utbredd felaktig användning av Incoterms. Incoterms 2010 kan nu helt legitimt användas för tolkning av både nationella och internationella transportvillkor. De omfattar också transporter i tullunioner som t.ex. EU. Vidare är numera all typ av elektronisk kommunikation tillåten, och villkoren är också så utformade att de är helt öppna för eventuell ny kommande teknik.
Villkor som försvinner
Fyra gamla Incoterms-villkor försvinner helt, nämligen DAF (Delivered At Frontier); DES (Delivered Ex Ship); DEQ (Delivered Ex Quay) och inte minst DDU (Delivered Duty Paid). Två nya villkor tillkommer, DAT (Delivered At Terminal) och DAP (Delivered At Place). Man har även gjort en tydligare uppdelning i transportslag och angivit vilka villkor som gäller alla transportsätt och de som endast gäller sjöfrakt.
Vanliga fel
Revideringen kan få stor betydelse inte minst för tillverkningsföretag. Det händer då och då att vi på Lindmark Welinder i granskningar av leveransavtal t.ex. finner ett Incoterms-villkor avsett för sjöfart där leveranserna inte kommer i närheten av något vatten. Många gånger är förklaringen till detta att leveranserna historiskt har skett genom sjöfrakt och att leveransvillkoret bara "följt med" trots att förhållandena har ändrats. Förklaringen kan också ligga i att Incoterms tidigare versioner var något svårtolkade, och inte minst i att det saknades en enkel vägledning för de olika villkoren. En felaktig användning av ett transportvillkor avseende transportsättet kan få fatala följder genom att det försäkringsbolag som har försäkrat lasten, kan sätta sig på tvären vid en eventuell skadereglering. Sådana felanvändningar har den nya reviderade versionen sökt råda bot på genom att ha en kortare vägledande inledning till varje villkor, men det är av vikt att även säljaren och köparen är aktiva. Om man t.ex. byter transportsätt från fartyg till flyg för en last, är det viktigt att även byta transportvillkor från t.ex. CIF till CIP. Generellt gäller att man bör vara mer detaljerad vid angivande av platsen var en leverans ska ske, t.ex. genom att ange gatuadress.
Förhållandet mellan gamla och nya Incoterms
Vad gäller då om det i era leveransavtal eller tillämpliga standardavtal (t.ex. Orgalime) anges att leveransvillkoren ska tolkas enligt "vid avtalets ingående gällande Incoterms", "Incoterms 2000" eller liknande lydelser? Jo, äldre versioner av Incoterms är fortfarande gällande, så då ska tolkningen ske efter angiven version. Nedan följer i korthet några av de förändringar som skett i vissa av villkoren.
Villkor för alla transportsätt
De sju villkor som gäller alla transportsätt är EXW (Ex Works); FCA (Free Carrier); CPT (Carrier Paid To); CIP (Cost And Insurance Paid to); DAT (Delivered At Terminal); DAP (Delivered At Place) samt; DDP (Delivered Duty Paid).
EXW
Detta villkor har i princip inte förändrats, men ett par förtydliganden har gjorts. Vi vill särskilt peka på ett förtydligande i vägledningen till detta villkor. Av erfarenhet vet vi att det ibland förekommer att en tillverkare och säljare av varor av serviceskäl eller andra skäl, använder sin truck vid lastning av varorna till transportmedlet. Enligt EXW ska säljaren inte lasta varorna på transportmedlet och om så sker kan det innebära en stor risk, särskilt för köparen. Köparens försäkringsbolag kan nämligen neka ersättning för en skada under lastningen, om säljaren i strid med villkoret utfört lastningen. Ett ytterligare viktigt förtydligande är det att även om säljaren har goda och upparbetade kontakter hos tullen, så är det köparen som ska göra exportdeklarationen, för att kunna visa när export har skett. Säljaren bör dock i avtalet med köparen lägga in en förpliktelse för köparen att meddela säljaren när, var och hur varorna har exporterats, vilket kan få betydelse för säljaren i vissa momsrelaterade frågor, för att kunna bevisa att varorna var momspliktiga eller inte.
Om säljaren vill hjälpa till med både lastning och exportdeklarationer så bör istället FCA väljas, ett villkor där ingen förändring skett mot tidigare.
CIP, CIF, CPT och CFR
Vad gäller CPT och CIP som gäller generellt för samtliga transportsätt, men också CFR och CIF som gäller för sjötransporter (se nedan) vill vi endast poängtera att det finns två separata övergångspunkter, en för kostnad och en för risk. Säljaren bokar och betalar transporten av varorna till en viss bestämt angiven plats = kostnadsövergång, men leveransen är fullgjord redan när varorna har överlämnats till den förste transportören = riskövergång. Platsen för kostnadsövergången ska anges preciserat i leveransvillkoret t.ex. "CPT, Champs Elyssées 7, Paris, France, Incoterms 2010" och platsen för riskövergången bör anges i kontraktet t.ex. "Place of Delivery, Kungsgatan 2 C, Lund". Som köpare i dessa villkor bör man se till att ha en bra försäkring från riskövergången, eftersom en oseriös säljare kan boka en dålig transportör, vilket ju i dessa fall är köparens risk.
DAT
Ett helt nytt villkor som gäller alla transportsätt men som sannolikt kommer att användas särskilt vid flyg. Säljaren har fullgjort leveransen när varorna har lossats vid en speciellt angiven terminal, och ombesörjer (t.ex. genom anlitat flygbolag) och bekostar även lossningen samt ansvarar för exportdeklarationen. Detta är det enda villkor där säljaren ansvarar för lossningen. Om terminalen inte är känd för säljaren sedan tidigare, bör den kollas upp så att den har goda referenser. Efter att varorna har ställts till köparens disposition på terminalen, ansvarar köparen för införtullningen.
DAP
DAP är ett nytt villkor som ersätter gamla DDU. Till skillnad mot DAT ansvarar säljaren i detta villkor inte för lossningen utan det gör köparen.
DDP
För DDP-villkoret har det inte skett några egentliga förändringar mot tidigare, mer än ett påpekande beträffande moms. Om köparen ska stå för momsen (eller andra skatter) måste detta anges särskilt i kontraktet, t.ex. "DDP, Champs Elyssées 7, Paris, France, Incoterms 2010, VAT excluded", annars får säljaren betala importmomsen. Om köparen även ska ansvara för och bekosta införtullningen, bör lämpligen DAP användas istället, vilket är särskilt viktigt att tänka på mot vissa länder.
Sjöfraktsvillkor
Sjöfraktsvillkoren ligger som sagt nu i ett eget kapitel avseende villkor som endast gäller för frakt med fartyg. Aktuella villkor är FAS (Free Alongside Ship); FOB (Free On Board); CFR (Cost and Freight) samt; CIF (Cost, Insurance and Freight). Den största förändringen och sannolikt det viktigaste förtydligandet beträffande FOB, CFR och CIF är att "relingen" inte längre ska vara brytpunkt för riskövergången. Avlämnandet av varorna sker som tidigare "ombord på fartyget". Riskövergången sker nu först när varorna har avlämnats, d.v.s. på däck eller i lastrummet, första gången de placeras där.
Vill du veta mer?
I denna artikel har vi översiktligt beskrivit vissa viktiga revideringar och nyheter som Incoterms 2010 innebär. Vill du veta mer och inte har tillgång till den officiella originaltexten finns en guidebok som ICC gett ut till villkoren. Om man nöjer sig med en illustration som schematiskt visar fördelningen av skyldigheter mellan säljaren och köpare, kan man genom de svenska handelskamrarna köpa en plansch för 125 kr.
(Köprätt, Avtalsrätt, Transporträtt, 2011-01-24.)
Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.
