Ny konkurrenslag
den 1 november 2008 infördes en ny konkurrenslag, främst för att effektivisera handläggningen av överträdelser av lagens förbud.
Den 1 november 2008 infördes en ny konkurrenslag (2008:579). Konkurrenslagens syfte - att undanröja hinder för en effektiv konkurrens - kvarstår som oförändrat. Däremot har lagstiftaren haft för avsikt att genom den nya lagen effektivisera handläggningen av överträdelser av lagens förbud. Under senare år finns nämligen exempel på mål där handläggningstiden från det att stämningsansökan lämnades in fram till ett slutligt avgörande i domstol har uppgått till fem år. Enligt den bakomliggande statliga offentliga utredningen (SOU 2006:99) är en av anledningarna härtill att mål om konkurrensskadeavgift tenderar att bli svåröverskådliga och komplexa med många inblandade parter och ett omfattande processmaterial.
Högre avgift
Det är förbjudet för personer som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur att ingå i ett konkurrensbegränsande samarbete eller missbruka sin dominerande ställning. Överträdelse av dessa förbud kan angripas genom domstolens tilldömande av en konkurrensskadeavgift, enligt den tidigare lagen uppgående till lägst 5000 kronor och högst 5 000 000 kronor, eller till ett högre belopp som inte överstiger tio procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår. Genom den nya lagen har dessa beloppsgränser tagits bort, samtidigt som taket om tio procent av företagets omsättning ligger kvar. Härutöver har man valt att närmare ange vilka försvårande och förmildrande omständigheter som ska inverka på beloppets storlek. Reglerna om konkurrensskadeavgiftens storlek har alltså gjorts tydligare i syfte att avskräckande avgifter ska kunna utdömas för allvarliga överträdelser, t.ex. karteller.
Redan tidigare har konkurrensverket snabbt kunnat ingripa mot konkurrensbegränsande åtgärder genom att ålägga företag att upphöra med en överträdelse. Under vissa förutsättningar har konkurrensverket också kunnat meddela ett sådant åläggande interimistiskt, dvs. innan frågan slutligen har avgjorts. Konkurrensverket har nu även givits möjligheten att besluta om konkurrensskadeavgift i form av ett avgiftsföreläggande i fall som inte är tvistiga och där det berörda företaget skriftligen godkänner avgiftsföreläggandet inom den tid som konkurrensverket bestämmer. I samband med förändringarna rörande konkurrensskadeavgiften har preskriptionstiden för påförandet av själva avgiften förlängts. Preskriptionstiden är numera fem år med möjlighet till förlängning och med en absolut preskriptionstid om tio år.
Förvärv av företag
Med syfte att anpassa lagstiftningen till EG-rätten har reglerna kring förvärv av företag, även kallat företagskoncentrationer, ändrats. Vad gäller anmälningsplikten för företagskoncentrationer ska en anmälning nu ske till konkurrensverket om företagen tillsammans har haft en omsättning som överstiger en miljard kronor under föregående räkenskapsår och om minst två av de berörda företagen har haft en omsättning i Sverige som överstiger 200 miljoner kronor under föregående räkenskapsår. Dessutom får en anmälan om företagskoncentration göras så snart part eller annan medverkande kan visa att de avser att genomföra en koncentration. I likhet med gemenskapsrätten tillåter man alltså nu anmälningar om företagskoncentrationer innan bindande avtal mellan parterna har ingåtts.
Prövningstillstånd
Andra mer processuella förändringar är införandet av kravet på prövningstillstånd vid överklagande av Stockholms tingsrätts avgöranden till Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolens grunder för att lämna prövningstillstånd anges i rättegångsbalkens avsnitt om överklagande till hovrätten och följer alltså de ändringar som företagits i samband med reformen "En modernare rättegång".
En annan nyhet är att kumulation möjliggörs. Härmed avses sammanläggandet av två olika processer, en om skadestånd och en om konkurrensskadeavgift, till en gemensam handläggning av målen. Mål om skadestånd handläggs vanligtvis som tvistemål i de allmänna domstolarna, men ska i fall om kumulation nu kunna överklagas till Marknadsdomstolen istället för till hovrätten. Härigenom kan konkurrensverket få hjälp av ett företag som drabbats av den påtalade överträdelsen som stöd för sin talan, samtidigt som det drabbade företaget har möjlighet att få gehör för sina skadeståndskrav. Vad gäller rättegångskostnaderna ska den som för talan om skadestånd endast svara för den särskilda kostnad som denne orsakat.
Samtidigt som den nya konkurrenslagen trädde ikraft infördes också nya regler i lagen (1986:436) om näringsförbud. De nya reglerna innebär en skärpning för framförallt näringsidkare och ledande personer i vissa företag som numera kan åläggas näringsförbud vid deltagande i eller kännedom om kartellöverträdelser som företaget är inblandat i.
Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.



