Sk�rpta diskrimineringsregler

En ny diskrimineringslag tr�dde i kraft den 1 januari 2009. F�r alla arbetsgivare �r det viktigt att ta del av den nya lagen, d�r bl.a. s�rskiljning pga �lder f�r f�rsta g�ngen �r grund f�r diskriminering.

Under det senaste �ret har diskrimineringsreglerna �ndrats p� s�v�l nationell som internationell niv�. H�rmed kan h�rda krav komma att st�llas p� varje kommun och varje f�retag som agerar som arbetsgivare och som tillhandah�ller tj�nster och varor till allm�nheten.
Den 1 januari i �r tr�dde en ny diskrimineringslag (2008:567) i kraft. Den nya lagen st�ller f�r f�rsta g�ngen upp �lder som grund f�r diskriminering. Dessa nya regler blir d�rf�r av s�rskild vikt f�r alla Sveriges arbetsgivare.

�ldersdiskriminering
Redan �r 2000 st�llde EU krav p� samtliga sina medlemmar att senast �r 2003 inf�ra en lag mot diskriminering i arbetslivet p.g.a. religion, �vertygelse, funktionshinder, sexuell l�ggning och �lder. Sverige fick uppskov till �r 2006 att inf�rliva diskrimineringsgrunden �lder i svensk r�tt.
F�rst den 1 januari i �r tr�dde den nya diskrimineringslagen (2008:567) med �lder som ny diskrimineringsgrund i kraft. Den nya lagen ers�tter J�mst�lldhetslagen och sex andra diskrimineringslagar och sl�r samman fyra tidigare ombudsm�n till en ny myndighet.
F�rbudet mot diskriminering g�ller i princip f�r alla diskrimineringsgrunder inom alla samh�llsomr�den, dock med undantag f�r �lder. F�rbudet mot �ldersdiskriminering g�ller enbart i arbetslivet och i viss m�n �ven i utbildningsverksamheter.
Varje arbetsgivare f�r s�rbehandla personer p.g.a. �lder enbart om vissa av lagen angivna f�ruts�ttningar �r uppfyllda (s.k. befogad s�rbehandling). S�rbehandlingen m�ste ha ett ber�ttigat syfte, vara l�mplig och dessutom n�dv�ndig. Finns det andra mindre ingripande handlingsalternativ eller medel f�r att uppn� ett i sig godtagbart syfte, utg�r handlingss�ttet generellt diskriminering i strid med lagen. Men vad �r d� ett ber�ttigat syfte? Enligt EG-domstolens praxis �r det t.ex. godtagbart att ge �ldre f�rl�ngd semester eller upps�gningstid om syftet �r att f� �ldre att i �kad utstr�ckning kunna arbeta till �lderspension.
Vid bed�mningen av befogad respektive obefogad s�rbehandling skiljer man p� diskriminering vid och under sj�lva anst�llningen. Det �r n�mligen ostridigt att vissa anst�llningar typiskt sett �r avsedda f�r yngre s�som trainee och l�rlingstj�nster. H�rut�ver skulle det kunna bli oproportionerligt kostsamt f�r en arbetsgivare att tvingas anst�lla en arbetss�kande som vid tiden f�r anst�llningen inte har l�ngt kvar till �lderspensionen.

Bristande tillg�nglighet
En annan fr�ga av betydelse f�r diskrimineringslagstiftningen �r den om bristande tillg�nglighet f�r personer med funktionshinder. Regeringen har valt att inte ta med bristande tillg�nglighet f�r personer med funktionshinder som en diskrimineringsgrund i den nya lagen. D�remot har staten valt att utreda fr�gan vidare. Denna statliga utredning f�rv�ntas vara klar vid �rsskiftet 2009/2010. Det skulle dock kunna h�vdas att detta utredningsarbete saknar b�de syfte och verkan eftersom en person med funktionshinder som k�nner sig diskriminerad redan nu kan f� sin sak pr�vad. Ett krav p� tillg�nglighet till utbud av varor och tj�nster, s�som butiker, restauranger och bost�der, som erbjuds allm�nheten, kan allts� trots avsaknad av s�rskild diskrimineringsgrund i den svenska lagen �nd� g�ras g�llande.
Enligt ett direktivf�rslag fr�n EU-kommissionen ska inte bara funktionshindrade utan alla personer ha tillg�ng till utbud av varor och tj�nster, inklusive boende, som erbjuds allm�nheten inom s�v�l den privata som den offentliga sektorn. Med h�nvisning till att EU-parlamentet s� sent som den 2 april 2009 meddelade att man st�der kommissionens f�rslag �r vi inte l�ngt ifr�n ett f�r samtliga medlemsstater bindande direktiv.
I en relativt ny FN-konvention, som Sverige den 4 december 2008 ansl�t sig till, konstateras att staterna ska garantera m�nniskor med funktionshinder lika tillg�ng till den fysiska milj�n, till kollektivtrafiken och till annan samh�llsverksamhet och service. Med h�nvisning till att regeringen har valt att �ven ansluta Sverige till det frivilliga protokollet till konventionen som inneb�r att den som upplever sina r�ttigheter kr�nkta kan klaga till en �vervakningskommitt� (individuell klagor�tt), kan den som k�nner sig kr�nkt avseende kravet p� tillg�nglighet redan nu f� fr�gan pr�vad.

Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.